En kvinna på gatan
Idag när jag handlade var det en liten kvinna som kom fram till mig och frågade om jag hade lite pengar så att hon kunde köpa mat. Till min förvåning märkte jag att jag blev irriterad, istället för att känna sympati för den lilla människan. Jag vet inte hur detta beteénde lockades fram, men jag snäste till åt henne och sa: Nej, jag betalar bara med kort. Efteråt skämdes jag litegrann, och tankarna som man inte hann tänka när man väl stod där vällde fram. Tänk om hon hade barn?, barnbarn?
Hur fan kan någon i Sverige tvingas tigga för att kunna köpa mat. Det är så jävla tragiskt. Kvinnan gick efter mig hela vägen hem. Vet inte varför. Troligtvis i hopp om att jag skulle vända mig om i någon form av barmhärtighet och ge henne pengarna hon behövde. Detta skedde dock aldrig, och nu är jag lite deppig över hela händelsen.
Hur fan kan någon i Sverige tvingas tigga för att kunna köpa mat. Det är så jävla tragiskt. Kvinnan gick efter mig hela vägen hem. Vet inte varför. Troligtvis i hopp om att jag skulle vända mig om i någon form av barmhärtighet och ge henne pengarna hon behövde. Detta skedde dock aldrig, och nu är jag lite deppig över hela händelsen.
Kommentarer
Postat av: Sara
Ja men tänk om hon inte hade några barn och tänkte handla sprit för pengarna? Hur ska man kunna veta. Dessutom är de sociala myndigheterna öppna för alla som inte har någon inkomst eller annan försäkring.
Visst är det tråkigt att vissa hamnar i sådana situationer men jag tror inte att man hjälper dem genom att räcka över en tjuga på stan.
Jag tycker inte att du ska må dåligt över det här. Dessutom så var det väl sant att du betalar med kort. Jag har knappt en krona i min plånbok. Kram kram
Trackback
